Bröstvårtskav
Bröstvårtskav uppstår när huden gnids upprepade gånger mot ett plagg. Det är särskilt vanligt vid längre löppass, där rörelse, svett, regn och salt på huden tillsammans kan orsaka irritation eller ytliga sår.
Vad är bröstvårtskav?
Bröstvårtskav är en friktionsskada i huden. Upprepad kontakt mellan huden och ett träningsplagg kan först ge rodnad och sveda och därefter orsaka en ytlig hudskada.
Problemet är vanligt bland löpare men kan även uppstå vid vandring, cykling och annan långvarig aktivitet. Risken ökar ofta när plagget är vått eller rör sig mycket mot huden.
Vanliga symtom
- Sveda eller brännande känsla under aktivitet
- Rodnad och ömhet runt bröstvårtan
- Irriterad eller sprucken hud
- Ytlig blödning vid kraftigare skav
- Ökad känslighet när kläder fortsätter att röra vid området
Besvären kan komma gradvis under ett längre pass. Ibland märks skadan först tydligt efter träningen, exempelvis när området kommer i kontakt med vatten eller kläder.
Varför uppstår bröstvårtskav?
Den vanligaste orsaken är upprepad friktion mellan hud och tyg. Följande faktorer kan öka risken:
- långa löppass eller tävlingar
- lösa plagg som rör sig mot huden
- sömmar eller grova material
- svett eller regn som gör plagget vått
- salt från intorkad svett
- ett plagg som inte har provats under längre aktivitet
Även ett plagg som fungerar bra under ett kort pass kan börja skava när det blir vått eller används under flera timmar.
Så behandlar du bröstvårtskav
Avsluta eller minska den aktivitet som fortsätter att irritera huden. Rengör området försiktigt med mild tvål och vatten och klappa huden torr. Undvik att skrubba den skadade ytan.
Om huden är öppen kan området skyddas med ett rent förband som inte fastnar i såret. Byt förband om det blir vått eller smutsigt. Undvik att fästa stark tejp direkt över en öppen eller blödande hudskada.
Låt huden läka innan den utsätts för samma friktion igen. Om träningen återupptas för tidigt kan såret öppnas på nytt.
Så förebygger du bröstvårtskav
- Välj ett plagg med stabil passform som inte rör sig onödigt mycket mot huden.
- Använd funktionsmaterial som transporterar bort fukt och torkar snabbare.
- Undvik grova sömmar över känsliga områden.
- Prova utrustningen under längre pass före tävling.
- Skydda huden i förväg med tejp, särskilda bröstvårtsplåster eller friktionsskydd.
- Använd barriärsalva om det fungerar bättre för din hud än självhäftande skydd.
- Byt våta kläder så snart det är praktiskt möjligt.
Förebyggande skydd ska appliceras på ren och torr hud innan aktiviteten börjar. Personer med känslig hud bör testa tejp eller självhäftande skydd under ett kortare pass först.
Tejp, plåster eller friktionsskydd?
Tejp och särskilda bröstvårtsplåster skapar en fysisk barriär mellan huden och plagget. De kan vara lämpliga när du vet exakt var skavet brukar uppstå.
Ett mjukt friktionsskydd eller en barriärsalva kan vara ett alternativ när du vill undvika häftämnen. Effekten kan dock behöva förnyas under mycket långa pass eller vid kraftigt regn och svett.
Det viktigaste är att skyddet sitter kvar, tolereras av huden och inte självt skapar veck eller kanter som orsakar ytterligare skav.
När bör du söka vård?
Sök vård om huden blir allt rödare, varmare eller mer svullen, om såret börjar vätska eller ge var eller om du får feber. Kontakta också vården om skadan inte läker trots att friktionen har tagits bort.
Förändringar i en bröstvårta som inte tydligt hänger samman med träning eller skav bör bedömas separat. Det gäller exempelvis återkommande ensidiga besvär, knöl, indragning eller vätska från bröstvårtan.
Du hittar fler råd om vanliga skav- och belastningsproblem i vår skadeguide.