Hälsenetendinit

Hälsenetendinit

Hälsenetendinit är ett vanligt namn för belastningsrelaterade besvär i hälsenan. Ett mer precist ord är hälsenetendinopati, eftersom långvariga besvär vanligtvis handlar om förändringar och nedsatt belastningstolerans i senan – inte om en klassisk inflammation.

Vad är hälsenetendinit?

Hälsenan förbinder vadmusklerna med hälbenet och utsätts för stora krafter när du går, springer och hoppar. Besvär kan utvecklas när belastningen ökar snabbare än senan hinner anpassa sig.

Smärtan kan sitta några centimeter ovanför hälbenet eller nere vid hälsenans fäste mot hälen. Placeringen har betydelse för hur rehabiliteringen bör anpassas.

Vanliga orsaker och belastningsfaktorer

  • Snabb ökning av löpsträcka eller träningsintensitet
  • Mer backlöpning, hopp eller explosiv träning än tidigare
  • Otillräcklig återhämtning mellan passen
  • Byte av underlag, skor eller träningsform
  • Nedsatt styrka eller belastningstolerans i vad och hälsena

Det är ofta den samlade förändringen i belastning som är viktig, snarare än en enda rörelse eller träningsdetalj.

Vanliga symtom

  • Smärta och stelhet i eller omkring hälsenan
  • Morgonstelhet eller stelhet efter vila
  • Smärta i början av aktivitet som ibland minskar när kroppen blivit varm
  • Ömhet när du trycker på senan
  • Förtjockning eller lokal svullnad
  • Smärta efter löpning, hopp eller annan belastning

Besvären kommer ofta gradvis. Smärtan kan först märkas efter träning men senare även under aktivitet eller i vardagen.

Skillnaden mellan tendinopati och hälsenebristning

Hälsenetendinopati utvecklas vanligtvis över tid. En hälsenebristning uppstår däremot ofta plötsligt och kan kännas som en smäll eller spark mot baksidan av underbenet. Det kan bli svårt att skjuta ifrån med foten eller stå på tå.

Vid misstanke om hälsenebristning ska du söka vård skyndsamt.

Behandling och rehabilitering

Den viktigaste behandlingen är vanligtvis anpassad belastning och progressiv styrketräning. Målet är att stegvis öka vadmusklernas och hälsenans förmåga att tåla belastning.

  • Minska tillfälligt löpning, hopp eller andra moment som tydligt förvärrar besvären
  • Behåll sådan aktivitet som fungerar utan kraftig eller långvarig smärtökning
  • Träna vadmuskulaturen med ett successivt stegrat program
  • Öka belastningen gradvis när senan tolererar den bättre
  • Ta hjälp av fysioterapeut om du är osäker på upplägget

Fullständig vila löser inte alltid problemet eftersom senan också behöver återfå sin belastningstolerans. Samtidigt kan fortsatt oförändrad träning göra att besvären kvarstår. Balansen mellan avlastning och träning är därför central.

Stretching passar inte alla. Om smärtan sitter vid hälsenans infästning mot hälbenet kan djup stretching eller hällyft från ett trappsteg provocera området. Övningarna behöver då anpassas.

Kan stöd eller hälkil hjälpa?

Ett kompressionsstöd runt hälsena och fotled kan ge värme, kompression och en tryggare känsla under aktivitet. En tillfällig hälkil kan minska draget i hälsenan och lindra besvären för vissa personer.

Stöd och hälkil behandlar inte orsaken på egen hand. De fungerar främst som komplement till belastningsstyrning och rehabiliterande träning.

Återgång till löpning och idrott

Återgången bör ske stegvis. Innan du ökar löpning, hopp eller explosiva moment behöver senan kunna hantera vardagsbelastning och styrkeövningar utan tydlig försämring efteråt.

Öka en träningsfaktor i taget, exempelvis tid, sträcka eller intensitet. Om smärtan eller stelheten är tydligt värre följande dag kan belastningen ha ökats för snabbt.

När bör du söka vård?

Kontakta fysioterapeut eller vårdcentral om besvären inte förbättras trots anpassad belastning, om smärtan begränsar gång eller träning eller om du är osäker på diagnosen.

Sök vård skyndsamt om du känner en plötslig smäll i hälsenan, inte kan skjuta ifrån med foten eller får svårt att stå på tå. Det kan vara tecken på en hälsenebristning.

Sammanfattning

Hälsenetendinit är ett vanligt namn på belastningsrelaterade besvär som mer korrekt kan beskrivas som hälsenetendinopati. Anpassad belastning och progressiv styrketräning är centrala delar av rehabiliteringen. Kompressionsstöd eller hälkil kan ge tillfällig avlastning men ersätter inte träningen.

Källor

Informationen på den här sidan är generell och är inte en medicinsk diagnos. Vi ställer inga diagnoser och innehållet ersätter inte bedömning av läkare, fysioterapeut eller annan legitimerad vårdgivare. Sök vård om du har kraftig eller plötslig smärta, snabb svullnad, domningar, feber, om något känns instabilt, om du inte kan belasta, eller om besvären inte förbättras inom rimlig tid.