Hälsporre

Hälsporre används ofta som namn på smärta under eller på insidan av hälen. Besvären beror vanligtvis på en belastningsrelaterad påverkan i plantarfascians fäste, ett tillstånd som kallas plantarfasciopati.

En benutväxt kan ibland synas på röntgen och kallas då hälsporre. Själva benutväxten behöver däremot inte vara orsaken till smärtan och kan även finnas hos personer som inte har några besvär.

Vad är plantarfasciopati?

Plantarfascian är ett starkt bindvävsstråk under foten som går från hälbenet fram mot tårna. Den bidrar till att stödja fotvalvet och överföra kraft när du går och springer.

Vid plantarfasciopati har fästet mot hälbenet utsatts för mer belastning än vävnaden hunnit anpassa sig till. Tillståndet kallades tidigare ofta plantarfasciit, men besvären är inte alltid en pågående inflammation.

Vanliga symtom

Smärta under eller på insidan av hälen
Tydlig smärta vid de första stegen på morgonen
Smärta när du börjar gå efter att ha suttit stilla
Ömhet vid plantarfascians fäste mot hälbenet
Besvär som ökar efter längre promenader, löpning eller mycket stående
Smärta som tillfälligt kan minska när foten blivit varm

Smärtan kan vara mest påtaglig i början av belastningen, minska efter en stund och sedan återkomma efter längre aktivitet.

Varför uppstår besvären?

Plantarfasciopati utvecklas ofta gradvis. En vanlig bakgrund är att belastningen på foten har ökat snabbare än vävnaden har hunnit anpassa sig.

Faktorer som kan bidra är:

Snabb ökning av gång, löpning eller stående arbete
Återgång till aktivitet efter ett längre uppehåll
Skor som ger otillräcklig dämpning eller stöd för den aktuella aktiviteten
Mycket belastning på hårda underlag
Nedsatt styrka eller uthållighet i fot och vad
Förändringar i kroppsvikt eller daglig belastning

Fotens form och rörlighet kan påverka belastningen, men plantarfasciopati beror sällan på en enda faktor.

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen kan vanligtvis ställas utifrån symtomen och en undersökning av foten. Vårdgivaren bedömer bland annat var smärtan sitter, när den uppstår och om det finns tecken på någon annan orsak till hälsmärtan.

Röntgen behövs normalt inte för att konstatera plantarfasciopati. Bilddiagnostik kan bli aktuell om symtomen är ovanliga, efter en skada eller om besvären inte utvecklas som förväntat.

Vad kan hjälpa?

Behandlingen består vanligtvis av en kombination av belastningsanpassning, träning och åtgärder som minskar det mest provocerande trycket mot hälen.

Minska tillfälligt löpning och promenader som tydligt ökar smärtan
Behåll annan fysisk aktivitet som foten tolererar bättre
Använd stadiga skor med lämplig dämpning
Stegra gång och löpning gradvis när besvären minskar
Träna fot- och vadmuskulatur enligt ett anpassat program
Arbeta med rörlighet om det finns en tydlig begränsning i fotled eller vad

Långvarig total vila återställer inte automatiskt vävnadens belastningstolerans. Målet är att minska den mest provocerande belastningen och sedan stegvis bygga upp kapaciteten igen.

Kan inlägg, stöd eller tejpning hjälpa?

Ett stötdämpande inlägg eller hålfotsstöd kan för vissa minska belastningen och göra gång mer tolererbar. Tejpning kan också användas tillfälligt för att stödja fotvalvet.

Vid uttalad smärta efter vila kan ett nattstöd ibland provas. Det håller fotleden i ett läge som minskar att plantarfascia och vad blir förkortade under natten. Effekten varierar mellan olika personer.

Inlägg, kompressionsstöd och nattstöd ska ses som komplement. De ersätter inte successiv träning eller anpassning av den belastning som har utlöst besvären.

Hur lång tid tar det att bli bättre?

Plantarfasciopati kan vara långvarigt. Förbättringen sker ofta gradvis och kan ta flera månader. Det betyder inte nödvändigtvis att något har gått sönder, men belastningen kan behöva justeras under en längre period.

Om smärtan minskar långsamt kan en fysioterapeut hjälpa till att anpassa styrketräning, gång, löpning och återgång till aktivitet.

När bör du söka vård?

Kontakta vården om besvären inte förbättras trots anpassad belastning, stadigare skor och egenvård. Sök också vård om smärtan är kraftig, om du inte kan belasta foten eller om besvären började efter ett trauma.

Hälsmärta tillsammans med tydlig svullnad, rodnad, värme, feber, domningar eller vilovärk behöver bedömas eftersom symtomen kan ha någon annan orsak än plantarfasciopati.

Sammanfattning

Det som i vardagligt tal kallas hälsporre är vanligtvis plantarfasciopati – en belastningsrelaterad påverkan vid plantarfascians fäste under hälen. Den eventuella benutväxten är inte alltid det som gör ont. Anpassad belastning, lämpliga skor och stegvis träning är grunden, medan inlägg, tejpning och stöd kan användas som komplement.

Källor och vidare läsning

Informationen på den här sidan är generell och är inte en medicinsk diagnos. Vi ställer inga diagnoser och innehållet ersätter inte bedömning av läkare, fysioterapeut eller annan legitimerad vårdgivare. Sök vård om du har kraftig eller plötslig smärta, snabb svullnad, domningar, feber, om något känns instabilt, om du inte kan belasta, eller om besvären inte förbättras inom rimlig tid.