Främre korsbandsskada

Främre korsbandsskada

En främre korsbandsskada kan uppstå när knät vrids, bromsas eller byter riktning under belastning. Skadan kan ge snabb svullnad och en känsla av att knät är ostadigt eller viker sig.

Vad är en främre korsbandsskada?

Det främre korsbandet, ofta förkortat ACL efter engelskans anterior cruciate ligament, är ett av två korsband inne i knäleden. Korsbandet hjälper till att stabilisera knät och begränsar bland annat att underbenet glider för långt framåt i förhållande till lårbenet.

Vid en korsbandsskada kan ledbandet vara delvis eller helt avslitet. Andra strukturer i knät, exempelvis menisk, brosk eller sidoledband, kan skadas samtidigt. Därför behöver skadans omfattning bedömas av vården.

Hur uppstår skadan?

Främre korsbandsskador uppstår ofta vid idrott och behöver inte bero på en direkt kollision. Vanliga skadesituationer är:

  • snabb inbromsning eller riktningsförändring
  • vridning när foten är kvar i underlaget
  • landning efter ett hopp
  • fall eller kraftig översträckning av knät
  • slag eller kontakt som tvingar knät ur sin normala position

Fotboll, handboll, innebandy, basket och utförsåkning är exempel på aktiviteter där sådana rörelser kan förekomma.

Vanliga symtom

  • Plötslig smärta i samband med skadan
  • Känsla eller ljud av att något brister eller knäpper till
  • Svullnad som ofta utvecklas inom några timmar
  • Svårt att stödja på benet direkt efter skadan
  • Minskad rörlighet i knät
  • Instabilitet eller känsla av att knät viker sig

Smärtan och svullnaden kan minska efter några dagar eller veckor, medan instabiliteten blir tydligare vid trappgång, vridningar eller riktningsförändringar.

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen bygger på hur skadan uppstod, symtomen och en klinisk undersökning av knäets stabilitet. Magnetkameraundersökning kan användas för att bedöma korsbandet och upptäcka eventuella skador på menisk, brosk eller andra ledband.

Röntgen visar inte själva korsbandet men kan behövas för att utesluta fraktur eller annan skelettskada.

Behandling och rehabilitering

En främre korsbandsskada innebär inte automatiskt att knät måste opereras. Behandlingen anpassas efter graden av instabilitet, personens aktivitetskrav, ålder och om andra delar av knät också har skadats.

Rehabiliteringen kan bland annat innehålla:

  • åtgärder för att minska svullnad och återfå rörlighet
  • gradvis träning av lår-, höft- och benmuskulatur
  • balans- och koordinationsträning
  • träning av knäkontroll vid belastning
  • stegvis återgång till löpning, hopp och riktningsförändringar

Operation kan övervägas vid kvarstående instabilitet, höga krav på knäfunktionen eller samtidiga skador. Även efter en operation krävs en lång och strukturerad rehabilitering.

Kan ett knästöd hjälpa?

Ett stabiliserande knästöd med sidostöd eller leder kan i vissa situationer ge en tryggare känsla och begränsa oönskade rörelser. Det kan användas under delar av rehabiliteringen eller vid återgång till aktivitet om vårdgivare eller fysioterapeut rekommenderar det.

Ett knästöd läker inte ett avslitet korsband och ersätter inte rehabilitering. Ett mjukt kompressionsstöd ger inte heller samma stabilitet som ett mer strukturerat knästöd.

När bör du söka vård?

Kontakta vården om du misstänker att korsbandet har skadats. Sök vård snabbare om knät svullnar kraftigt, inte går att belasta, låser sig eller känns tydligt instabilt.

Sök akut vid felställning, mycket kraftig smärta, domningar eller om foten blir kall eller blek efter skadan.

Sammanfattning

En främre korsbandsskada uppstår ofta vid en vridning, inbromsning eller riktningsförändring. Vanliga symtom är snabb svullnad och instabilitet. Behandlingen bygger på medicinsk bedömning och strukturerad rehabilitering. Operation kan behövas i vissa fall men är inte automatiskt nödvändig.

Källor och vidare läsning

Informationen på den här sidan är generell och är inte en medicinsk diagnos. Vi ställer inga diagnoser och innehållet ersätter inte bedömning av läkare, fysioterapeut eller annan legitimerad vårdgivare. Sök vård om du har kraftig eller plötslig smärta, snabb svullnad, domningar, feber, om något känns instabilt, om du inte kan belasta, eller om besvären inte förbättras inom rimlig tid.