Hopparknä

Hopparknä, eller patellartendinopati, ger vanligtvis en tydligt avgränsad smärta strax under knäskålen. Besvären är belastningsrelaterade och märks ofta vid hopp, landningar, löpning, trappor och tung benträning.

Vad är hopparknä?

Hopparknä är en belastningsskada i patellarsenan, som förbinder knäskålen med skenbenet. Det medicinska namnet är patellartendinopati.

Tillståndet har tidigare ofta kallats patellarseninflammation eller patellartendinit. Vid långvariga besvär handlar det dock inte nödvändigtvis om en vanlig inflammation. Det är framför allt senans förmåga att tåla belastning som har påverkats.

Besvären är vanliga i idrotter med många hopp och snabba riktningsförändringar, men kan även uppstå vid löpning, sprint, styrketräning och annan aktivitet där knäets sträckapparat belastas mycket.

Vanliga symtom vid hopparknä

Lokal smärta under knäskålen, ofta där patellarsenan fäster i knäskålen
Ömhet vid tryck över den smärtande delen av senan
Smärta vid hopp, landningar eller accelerationer
Besvär vid knäböj, trappor eller tung benträning
Stelhet eller smärta i början av aktivitet som ibland minskar när kroppen blivit varm
Ökad smärta efter träning eller senare samma dag

I ett tidigt skede kan smärtan främst märkas efter aktivitet. Om belastningen fortsätter att vara hög kan besvären även uppstå under träning och påverka vardagliga rörelser.

Varför uppstår hopparknä?

Hopparknä utvecklas vanligtvis när den sammanlagda belastningen blir större än vad patellarsenan för tillfället klarar av. Det kan exempelvis ske efter en snabb ökning av träningsmängd, intensitet eller antalet hopp och explosiva moment.

Vanliga belastningsfaktorer är:

snabb ökning av träningsmängden
många hopp, landningar eller sprintmoment
tung eller explosiv benträning
för lite återhämtning mellan passen
återgång till full träning efter ett längre uppehåll

En enskild faktor förklarar sällan alla besvär. Träningsbelastning, återhämtning, styrka och senans aktuella kapacitet behöver bedömas tillsammans.

Behandling och rehabilitering

Rehabiliteringen bygger vanligtvis på att först minska den belastning som tydligt förvärrar smärtan och därefter stegvis bygga upp senans belastningstålighet igen. Fullständig vila är sällan den långsiktiga lösningen, men träningsmängden kan behöva anpassas.

Ett rehabiliteringsupplägg kan innehålla:

tillfällig minskning av provocerande aktivitet, särskilt hopp och explosiva moment
kontrollerad styrketräning för lår och knä
gradvis stegring av belastningen utifrån hur knät reagerar
planerad återgång till löpning, hopp och idrottsspecifika moment

Hur snabbt belastningen kan ökas varierar. En fysioterapeut kan hjälpa till att bedöma besvären och utforma ett individuellt program, särskilt om smärtan har funnits länge eller begränsar träningen tydligt.

Kan patellastrap eller knästöd hjälpa?

En patellastrap sitter strax under knäskålen och ger ett riktat tryck över patellarsenan. Vissa upplever att det minskar smärtan och gör aktivitet mer tolererbar. Effekten varierar mellan olika personer och ett stöd ersätter inte rehabilitering eller anpassad belastning.

Ett mer täckande knästöd kan ge kompression och en stabilare känsla runt hela knät. Det kan vara relevant om besvären även omfattar mer generell stelhet eller irritation, men ger inte samma riktade tryck som en patellastrap.

I artikeln Stöd vid hopparknä – patellastrap eller knästöd? jämför vi stödtyperna och förklarar när de kan användas.

Återgång till träning

Återgången bör ske stegvis. Börja med en belastningsnivå som knät tolererar och följ både hur det känns under aktiviteten och hur det reagerar senare samma dag och dagen efter.

Om smärtan ökar tydligt eller ligger kvar efter varje pass kan belastningen behöva minskas. När styrka, funktion och belastningstolerans förbättras kan mer krävande moment successivt återintroduceras.

När bör du söka vård?

Sök vård om smärtan uppstod efter ett tydligt trauma, om du kände en plötslig bristning eller smäll, om knät svullnar kraftigt eller om du inte kan belasta benet.

Du bör också kontakta en fysioterapeut eller annan vårdgivare om besvären är långvariga, försämras eller inte förbättras trots anpassad träning. Smärta under knäskålen kan ha flera orsaker och behöver ibland undersökas för att rätt behandling ska kunna väljas.

Källor

Informationen på den här sidan är generell och är inte en medicinsk diagnos. Vi ställer inga diagnoser och innehållet ersätter inte bedömning av läkare, fysioterapeut eller annan legitimerad vårdgivare. Sök vård om du har kraftig eller plötslig smärta, snabb svullnad, domningar, feber, om något känns instabilt, om du inte kan belasta, eller om besvären inte förbättras inom rimlig tid.