Meniskskada

En meniskskada kan uppstå akut när knät vrids under belastning eller utvecklas gradvis genom åldersrelaterade förändringar. Vanliga besvär är smärta i knäets ledspringa, svullnad, stelhet och ibland upphakningar eller låsningar.

Behandlingen beror på skadans typ, hur den uppstod och hur mycket den påverkar knäets funktion. Många meniskskador kan behandlas med anpassad belastning och fysioterapi, medan vissa akuta skador behöver bedömas snabbare.

Vad är en meniskskada?

I varje knä finns två menisker: en på insidan och en på utsidan. De består av fast broskvävnad och hjälper till att fördela belastningen över knäleden. Meniskerna bidrar också till knäets stabilitet och stötdämpning.

En meniskskada innebär att det har uppstått en spricka eller annan förändring i menisken. Skadan kan vara traumatisk eller degenerativ.

Akut meniskskada uppstår ofta när ett belastat knä vrids kraftigt, exempelvis vid idrott.
Degenerativ meniskskada utvecklas gradvis när meniskvävnaden blir mer känslig och kan uppstå utan ett tydligt olyckstillfälle.

Vanliga symtom

Smärta på insidan eller utsidan av knäleden
Ömhet längs knäets ledspringa
Svullnad som kan komma direkt eller efter några timmar
Smärta vid vridning, huksittande eller djup knäböj
Stelhet eller minskad rörlighet
Upphakningar eller en känsla av att något tar emot
Svårighet att sträcka ut knät helt

Klick eller knäppningar i knät behöver inte innebära att menisken är skadad. Liknande symtom kan också förekomma vid andra knäbesvär, vilket gör att en undersökning kan behövas för att klarlägga orsaken.

Hur uppstår en akut meniskskada?

En akut skada uppstår ofta när foten står kvar mot underlaget samtidigt som knät och kroppen vrids. Det kan hända vid exempelvis fotboll, handboll, skidåkning eller en olycklig landning.

Akuta meniskskador kan förekomma tillsammans med skador på korsband eller ledband. Kraftig svullnad, tydlig instabilitet eller oförmåga att belasta benet bör därför bedömas av vården.

Vad är en degenerativ meniskskada?

Med tiden kan meniskvävnaden bli mindre motståndskraftig. Då kan besvär utvecklas gradvis eller uppstå vid en vardaglig rörelse utan ett kraftigt trauma.

Degenerativa meniskförändringar är vanliga från medelåldern och kan förekomma tillsammans med artros. Ett meniskfynd vid en magnetkameraundersökning behöver inte alltid vara den enda orsaken till knäsmärtan.

Hur ställs diagnosen?

En läkare eller fysioterapeut bedömer hur besvären började, var smärtan sitter och om knät svullnar, låser sig eller känns instabilt. Undersökningen omfattar vanligtvis knäets rörlighet, stabilitet och smärtreaktion vid olika rörelser.

Bilddiagnostik behövs inte alltid. Röntgen kan användas för att bedöma artros eller andra förändringar, medan magnetkameraundersökning ibland används när diagnosen är osäker eller inför eventuell operation.

Behandling och rehabilitering

Många meniskskador behandlas i första hand utan operation. Rehabiliteringen anpassas efter skadan och kan innehålla:

Tillfällig anpassning av rörelser som tydligt provocerar smärtan
Träning av styrka, balans och rörelsekontroll
Gradvis återgång till vardagsaktivitet och idrott
Fysioterapi med individuellt anpassat träningsprogram
Smärtlindring enligt råd från vården

Vid degenerativ meniskskada rekommenderas vanligtvis strukturerad fysioterapi under minst några månader innan operation övervägs. Operation kan bli aktuell vid vissa akuta skador, kvarstående funktionsproblem eller ett mekaniskt låst knä.

Kan ett knästöd hjälpa?

Ett mjukt knästöd kan ge kompression och en tryggare känsla vid aktivitet. Det kan vara användbart om knät känns stelt eller svullet, men stödet läker inte själva meniskskadan.

Efter vissa skador eller operationer kan vården ordinera en mer stabil ortos. Valet av stöd bör då följa rekommendationen från behandlande vårdgivare.

När bör du söka vård?

Sök vård om knät har låst sig så att det inte går att böja eller sträcka normalt, om du inte kan belasta benet eller om knät snabbt blir kraftigt svullet efter en skada.

Du bör också boka en bedömning om smärta, svullnad eller upphakningar fortsätter trots att du har anpassat belastningen.

Källor och vidare läsning

Informationen på den här sidan är generell och är inte en medicinsk diagnos. Vi ställer inga diagnoser och innehållet ersätter inte bedömning av läkare, fysioterapeut eller annan legitimerad vårdgivare. Sök vård om du har kraftig eller plötslig smärta, snabb svullnad, domningar, feber, om något känns instabilt, om du inte kan belasta, eller om besvären inte förbättras inom rimlig tid.