Osgood-Schlatters sjukdom

Osgood-Schlatters sjukdom

Osgood-Schlatters sjukdom, ofta kallad Schlatters sjukdom, ger belastningsrelaterad smärta och ömhet vid knölen strax nedanför knäskålen. Besvären är vanligast hos växande barn och ungdomar som tränar mycket löpning, hopp eller snabba riktningsförändringar.

Tillståndet är vanligtvis ofarligt och förbättras när kroppen har vuxit färdigt. Under tiden kan anpassad aktivitet och rätt rehabilitering göra det lättare att fortsätta vara fysiskt aktiv.

Vad är Osgood-Schlatters sjukdom?

Knäskålssenan går från knäskålen och fäster i en benutskjutning på skenbenet. Hos barn och ungdomar som fortfarande växer är området känsligare för upprepad dragbelastning.

Vid Osgood-Schlatters sjukdom blir senfästet och den närliggande tillväxtzonen irriterade. Besvären uppstår ofta under en period av snabb tillväxt, särskilt hos barn och ungdomar som samtidigt tränar mycket.

Tillståndet kan förekomma i ett eller båda knäna och drabbar både pojkar och flickor.

Vanliga symtom

  • Smärta vid knölen strax nedanför knäskålen
  • Tydlig ömhet vid tryck över området
  • Smärta vid löpning, hopp, knäböj eller trappgång
  • Besvär när barnet sitter på knä
  • Svullnad eller en mer framträdande knöl på skenbenet
  • Smärta under eller efter idrott och annan belastning

Besvären kan variera över tid. De blir ofta tydligare under perioder med snabb tillväxt eller ökad träningsmängd och minskar när belastningen anpassas.

Varför uppstår besvären?

När lårmuskeln arbetar drar den via knäskålssenan i senans fäste på skenbenet. Vid mycket löpning, hopp och explosiva rörelser upprepas denna dragbelastning många gånger.

Under en tillväxtperiod kan skelett och muskler utvecklas i olika takt. Om träningsbelastningen samtidigt är hög kan området nedanför knäskålen bli irriterat och smärtsamt.

Besvären beror alltså inte på att barnet har gjort något fel. De uppstår genom en kombination av tillväxt, fysisk aktivitet och områdets känslighet för belastning.

Hur bedöms tillståndet?

Diagnosen kan vanligtvis ställas genom en beskrivning av symtomen och en undersökning av knät. Vårdgivaren känner bland annat på området nedanför knäskålen och bedömer när smärtan uppstår.

Röntgen eller annan bilddiagnostik behövs oftast inte. En undersökning kan däremot behövas om symtomen är ovanliga, mycket kraftiga eller om vårdgivaren misstänker att besvären har någon annan orsak.

Behandling och aktivitetsanpassning

Barnet behöver vanligtvis inte sluta med all fysisk aktivitet. Målet är att anpassa träningen så att smärtan ligger på en hanterbar nivå och inte fortsätter att öka efter aktiviteten.

Åtgärder som kan hjälpa är:

  • Minska tillfälligt mängden hopp, sprint och andra rörelser som provocerar smärtan
  • Variera träningen och planera tillräcklig återhämtning
  • Träna styrka och rörlighet enligt råd från fysioterapeut
  • Återgå gradvis till högre belastning när besvären minskar
  • Kyla området kortvarigt efter aktivitet om det upplevs lindra

Smärtan bör styra belastningen. Om barnet haltar, ändrar rörelsemönster eller får tydligt ökade besvär efter träningen behöver aktiviteten minskas ytterligare.

Kan en patellastrap hjälpa?

En patellastrap placeras strax nedanför knäskålen och kan förändra hur dragbelastningen upplevs över knäskålssenan. Vissa barn och ungdomar upplever tillfällig lindring vid aktivitet, medan andra inte märker någon tydlig skillnad.

En strap botar inte tillståndet och ska inte användas för att träna vidare genom kraftig smärta. Den kan däremot provas som ett komplement till aktivitetsanpassning och rehabilitering.

Hur länge varar besvären?

Osgood-Schlatters sjukdom förbättras vanligtvis när tillväxten avtar, men besvären kan komma och gå under månader eller längre. En tydlig knöl nedanför knäskålen kan finnas kvar även efter att smärtan har försvunnit.

Prognosen är i de flesta fall god. Det viktiga är att anpassa belastningen under den period då området är som mest känsligt.

När bör barnet söka vård?

Kontakta vården om smärtan är kraftig, om barnet haltar eller inte kan belasta benet normalt, eller om besvären inte förbättras trots anpassad aktivitet.

Sök också vård vid nattlig smärta, feber, tydlig rodnad, snabbt ökande svullnad eller smärta efter ett kraftigt trauma. Sådana symtom är inte typiska för Osgood-Schlatters sjukdom och behöver bedömas.

Källor och vidare läsning

Informationen på den här sidan är generell och är inte en medicinsk diagnos. Vi ställer inga diagnoser och innehållet ersätter inte bedömning av läkare, fysioterapeut eller annan legitimerad vårdgivare. Sök vård om du har kraftig eller plötslig smärta, snabb svullnad, domningar, feber, om något känns instabilt, om du inte kan belasta, eller om besvären inte förbättras inom rimlig tid.