Knäskålssmärta och broskförändringar
Smärta runt eller bakom knäskålen kan ibland vara förknippad med förändringar i brosket på knäskålens baksida. Smärtan behöver dock inte betyda att brosket är skadat, och broskförändringar kan förekomma utan att ge tydliga besvär.
Den här sidan handlar främst om knäskålssmärta där broskförändringar har konstaterats eller misstänks. För mer allmän belastningsrelaterad smärta runt knäskålen, läs Främre knäsmärta.
Vad är broskförändringar under knäskålen?
Knäskålens baksida är täckt av ledbrosk som hjälper knäskålen att glida mot lårbenet när knät böjs och sträcks. Förändringar eller uppmjukning av detta brosk kan beskrivas som chondromalacia patellae.
Begreppet har tidigare använts ganska brett om smärta framtill i knät. Det är viktigt att skilja mellan själva symtomet och en konstaterad broskförändring. Många personer med främre knäsmärta har inga påvisade broskförändringar, och graden av förändring behöver inte motsvara hur ont man har.
Vanliga symtom
- Smärta bakom, under eller runt knäskålen
- Besvär vid trappgång, knäböj, löpning eller hopp
- Smärta efter längre stunder med böjt knä
- Ömhet eller obehag när knät belastas i böjt läge
- Knaster eller skrapande känsla vid rörelse
- Ibland svullnad eller stelhet efter belastning
Knaster och ljud från knät är vanliga även hos personer utan knäproblem. Ljuden kan därför inte ensamma visa om det finns en broskskada.
Möjliga orsaker
Knäskålssmärta och broskförändringar kan ha flera bakomliggande orsaker. Besvären kan utvecklas gradvis genom upprepad belastning, men de kan också uppstå efter en skada mot knät eller efter att knäskålen har varit ur led.
Faktorer som kan påverka besvären är bland annat:
- Snabb ökning av träning eller annan belastning
- Upprepade djupa knäböj, hopp eller löpning
- Tidigare skada mot knäskålen
- Tidigare instabilitet eller luxation av knäskålen
- Nedsatt styrka eller kontroll i höft- och lårmuskulaturen
- Åldersrelaterade eller andra förändringar i knäleden
Det går sällan att peka ut en enda orsak. Smärta påverkas ofta av både knäets belastning, återhämtning och hur väl musklerna klarar den aktuella aktiviteten.
Hur undersöks besvären?
Bedömningen utgår vanligen från var smärtan sitter, när den uppstår, tidigare skador och hur knät fungerar vid olika rörelser. En fysioterapeut eller läkare kan undersöka knäets rörlighet, styrka och stabilitet samt bedöma om besvären kan ha någon annan orsak.
Bilddiagnostik behövs inte vid alla former av knäskålssmärta. Röntgen eller magnetkameraundersökning kan bli aktuell vid långvariga besvär, efter en tydlig skada eller när vårdgivaren misstänker en broskskada eller annan förändring i knäleden.
Behandling och rehabilitering
Behandlingen anpassas efter besvärens orsak och omfattning. Vid belastningsrelaterade besvär är en vanlig utgångspunkt att tillfälligt minska aktiviteter som tydligt förvärrar smärtan och därefter stegvis bygga upp belastningen igen.
Rehabiliteringen kan innehålla:
- Individuellt anpassad träning för lår- och höftmuskulaturen
- Gradvis ökning av löpning, hopp och annan belastning
- Anpassning av träningsmängd och återhämtning
- Träning av kontroll och teknik vid knäböj och andra rörelser
- Tillfällig användning av smärtlindring enligt råd från vården
Fullständig vila är sällan en långsiktig lösning. Målet är i stället att hitta en belastningsnivå som knät tolererar och sedan successivt öka kapaciteten.
Kan ett knästöd hjälpa?
Ett mjukt knästöd kan ge kompression, värme och en tryggare känsla under aktivitet. Vissa upplever även att ett stöd runt knäskålen gör belastningen mer behaglig.
Ett knästöd förändrar däremot inte broskets struktur och ersätter inte rehabilitering eller medicinsk bedömning. Det bör därför ses som ett möjligt komplement när det gör det lättare att röra sig eller genomföra ordinerad träning.
När bör du söka vård?
Sök vård om knät har svullnat kraftigt, låser sig, viker sig eller om smärtan började efter ett tydligt trauma. Du bör också få knät bedömt om besvären inte förbättras trots anpassad belastning och rehabilitering.