Främre knäsmärta
Främre knäsmärta känns vanligtvis runt eller bakom knäskålen. Besvären kan provoceras av exempelvis trappgång, löpning, hopp, knäböj eller längre stunder med knät böjt.
Vad är främre knäsmärta?
Främre knäsmärta är ett samlingsnamn för smärta framtill i knät. När smärtan kommer från området mellan knäskålen och lårbenet används ofta benämningen patellofemoral smärta eller patellofemoralt smärtsyndrom, förkortat PFSS.
Tillståndet ska inte automatiskt förklaras med att knäskålen glider fel. Främre knäsmärta är ofta ett belastningsrelaterat och multifaktoriellt besvär där flera faktorer kan påverka hur knät reagerar på aktivitet.
Främre knäsmärta är inte heller samma sak som att knäskålen har gått ur led. En luxation är en akut skada och behandlas annorlunda.
Vanliga symtom
- Diffus eller molande smärta runt eller bakom knäskålen
- Smärta vid trappgång, särskilt nedför
- Besvär vid knäböj, utfall, löpning eller hopp
- Smärta efter att ha suttit länge med böjt knä
- Stelhet eller obehag efter aktivitet
- Knäppande eller knastrande ljud från knät
Ljud från knät behöver inte i sig betyda att något är skadat. Det är framför allt kombinationen av smärta, nedsatt funktion och vilka aktiviteter som framkallar besvären som är relevant.
Varför uppstår främre knäsmärta?
Besvären uppstår ofta när belastningen på knät har ökat snabbare än kroppens förmåga att anpassa sig. Det kan handla om mer löpning, fler hopp, tyngre styrketräning eller en snabb återgång efter ett träningsuppehåll.
Faktorer som kan påverka besvären är bland annat:
- Snabbt ökad träningsmängd eller intensitet
- Upprepad belastning med böjt knä
- Nedsatt styrka eller kontroll i höft- och lårmuskulatur
- Otillräcklig återhämtning
- Tidigare skada eller längre träningsuppehåll
- Individuella anatomiska och biomekaniska förutsättningar
Det finns inte en enda orsak som förklarar alla fall. Därför bör rehabiliteringen anpassas efter personens symtom, aktivitet och aktuella belastningsförmåga.
Vad kan hjälpa?
Behandlingen bygger vanligtvis på att anpassa belastningen och sedan successivt stärka knät och omgivande muskulatur. Fullständig vila är sällan den långsiktiga lösningen, men aktiviteter som tydligt ökar smärtan kan behöva minskas tillfälligt.
- Minska den mest provocerande belastningen under en begränsad period
- Träna lår- och höftmuskulaturen med gradvis stegrad belastning
- Anpassa rörelsedjup och motstånd så att övningarna tolereras
- Återgå stegvis till löpning, hopp eller tyngre benövningar
- Planera återhämtningen mellan mer belastande pass
En fysioterapeut kan undersöka knät, bedöma vilka rörelser som provocerar besvären och hjälpa till med ett individuellt träningsprogram.
Kan knästöd eller tejpning hjälpa?
Ett mjukt knästöd, kompression eller tejpning kan för vissa ge tillfällig smärtlindring och en tryggare känsla vid aktivitet. Effekten varierar mellan olika personer.
Stödet bör användas som ett komplement om det gör rörelse eller rehabilitering lättare. Det ersätter inte belastningsanpassning och träning, och det går inte att utifrån smärtans placering avgöra att ett visst stöd passar alla.
När bör du söka vård?
Sök vård om smärtan uppstod efter ett tydligt trauma, om knät svullnar snabbt, låser sig, viker sig eller inte går att belasta. Detsamma gäller om smärtan blir värre, stör sömnen eller inte förbättras trots anpassad aktivitet.
Sammanfattning
Främre knäsmärta känns oftast runt eller bakom knäskålen och provoceras vanligen av belastning med böjt knä. Tillståndet har sällan en enda orsak. Anpassad aktivitet, successiv styrketräning och en gradvis återgång till den önskade aktiviteten är vanligtvis centrala delar av rehabiliteringen.
Källor och vidare läsning
Våra produktförslag
