ITB-syndrom – smärta på utsidan av knät
ITB-syndrom är ett belastningsrelaterat besvär som vanligtvis ger smärta på utsidan av knät. Besvären förekommer särskilt hos löpare och cyklister och kallas därför ofta löparknä.
Vad är ITB-syndrom?
ITB-syndrom, eller iliotibialbandssyndrom, innebär smärta och irritation i området där iliotibialbandet passerar utsidan av knät. Iliotibialbandet är ett kraftigt stråk av bindväv som löper längs lårets utsida, från höften ner mot underbenet.
Besvären uppstår vanligtvis i samband med upprepad belastning. Det är alltså inte korrekt att alltid beskriva tillståndet som en inflammation. Smärtan kan komma från flera vävnader kring iliotibialbandet och knäets utsida.
Vanliga symtom vid ITB-syndrom
- Smärta på utsidan av knät, ofta på en tydligt avgränsad punkt
- Smärta som kommer under löpning eller annan upprepad belastning
- Besvär som kan öka ju längre träningspasset pågår
- Ömhet vid tryck över området på knäets utsida
- Smärta vid löpning i nedförsbacke eller på sluttande underlag
Smärtan brukar sitta på utsidan av knät snarare än runt eller bakom knäskålen. Det skiljer ITB-syndrom från exempelvis patellofemoral smärta, som oftare känns framtill i knät.
Varför uppstår ITB-syndrom?
ITB-syndrom är ofta kopplat till att belastningen har blivit större än vad vävnaderna hunnit anpassa sig till. Det kan till exempel ske efter en snabb ökning av löpsträcka, träningsintensitet eller mängden backträning.
Flera faktorer kan påverka belastningen:
- Snabb ökning av träningsmängd eller tempo
- Mycket löpning i backar eller på ensidigt sluttande underlag
- Otillräcklig återhämtning mellan passen
- Nedsatt styrka eller kontroll kring höft, lår och knä
- Förändrad löpteknik, nytt underlag eller byte av skor
Det finns sällan en enda förklaring som gäller för alla. Bedömningen behöver därför utgå från när smärtan kommer, hur träningen har förändrats och hur höft och knä fungerar under belastning.
Vad kan hjälpa?
Det första steget är vanligtvis att tillfälligt minska den aktivitet som tydligt framkallar smärtan. Det behöver inte innebära fullständig vila. Målet är att hitta en belastningsnivå som kan genomföras utan att besvären ökar tydligt under passet eller efteråt.
- Anpassa belastningen genom att tillfälligt minska distans, tempo eller backlöpning
- Behåll rörelsen genom aktiviteter som inte provocerar knät på samma sätt
- Träna styrka och kontroll kring höft, lår och knä
- Öka träningen gradvis när smärtan har minskat
- Se över träningsförändringar, underlag och återhämtning
En fysioterapeut kan hjälpa till att bedöma besvären, utesluta andra orsaker till smärtan och utforma en stegvis återgång till träning.
Kan ett knästöd hjälpa?
Ett mjukt knästöd eller kompressionsstöd kan ge värme, kompression och en tryggare känsla under aktivitet. För vissa kan det göra träningen mer tolererbar, men stödet behandlar inte i sig orsaken till ITB-syndrom.
Stöd bör därför ses som ett möjligt komplement till anpassad belastning och rehabilitering, inte som en ersättning för dessa åtgärder.
När bör du söka vård?
Sök vård om smärtan är kraftig, uppstod efter ett trauma eller om knät svullnar, låser sig eller känns instabilt. Du bör också få besvären bedömda om de inte förbättras trots anpassad träning eller om smärtan börjar påverka gång och vardag.
Sammanfattning
ITB-syndrom ger vanligtvis belastningsrelaterad smärta på utsidan av knät. Besvären är vanliga vid löpning och kan bland annat hänga samman med en snabb förändring av träningsmängden. Anpassad belastning, gradvis återgång och träning av höft och ben är centrala delar av rehabiliteringen.